Reporänta och styrränta – Vad är det?
Begreppen styrräntan och reporäntan kan varieras i användning men är alltså samma ränta fast med olika namn.
Reporäntan kommer från Riksbanken och ger en bild av den räntenivå som bankerna får när de lånar pengar av staten kortsiktigt. Det är alltså reporäntan som ligger till grund för den ränta som bankerna sedan ger till sina kunder. Vi gör en enkel sammanfattning. Staten lånar ut pengar till (repotänta 1 % max 7 dagar) banken, banken i sin tur lånar ut pengarna till dig (bolåneränta ex. 3 %).
Namnet repo, betyder överrenskommelse, repa, som innebär ett återköpsavtal. Riksbanken säljer stadspapper till bankerna som förr eller senare kommer säljas tillbaka. Vid köpet plockas en ränta ut och blir då en ränta för repan.
Reporäntans effekter
Reporäntan kan ses som en kran som släpper igenom mer eller mindre vatten genom ett munstycke. Riksbanken förutspår konjunkturen och inflationen vilket innebär att räntan ökas eller minskas för att stå emot större eller mindre svängningar. Om det finns ett intresse av att minska ett inflationstryck kommer Riksbanken att höja räntan vilket får effekten att investeringsviljan och konsumtionen minskar, inte minst på den privata marknaden då den troliga effekten av utförandet blir att bankernas räntor går upp. Det här får en stöteffekt av att efterfrågan kommer minska vilket också minskar inflationen. Höjningen ger en effekt som medför att ekonomin inte ska få överslag i högkonjunktur samtidigt som det inte skall krascha fullständigt i sämre tider.
Riksbanken försöker förutspå inflationen på ett spann av 12 – 24 månader vilket innebär att inflationsriskerna ses två år framåt i tiden. En förändring måste alltså ha väl underbyggd information när den skall genomföras. När en ändring således sker är det för att minska eller öka efterfrågan om två år.